Kan man kalla en person som har förföljt en två gånger för en "stalker"? I så fall är "Bengan" en sådan

Idag var det dags igen. Jag tog ut lite kompledighet, för att fixa med bilen och hemmet lite grand och tänkte passa på att gå en härlig runda med Zico i dagsljus

Jag hade precis belönat Zico med bollen, efter att han gjort en fartig och bra inkallning på 75 m. Då kom bilen ... och Bengan. Följande samtal utspann sig - vi hade en bäck/å  emellan oss, ca 3 m bred.

Bengan: Har du tillstånd att ha din hund lös?
Jag: Trodde att allemansrätten gällde här?
Bengan: Jo, det gör den, men du måste ha markägarens eller jakträttsinnehavarens tillstånd för att ha din hund lös. Du har väl sett skylten där borta!
Jag: Jo, jag har sett skylten, men någon har glömt att skriva in att det gäller från 1 mars till 20 augusti.
Bengan: Det gäller hela året! Varför åker du inte till Häckebergasjön och släpper din hund lös?
Jag: ????????????? Häckebergasjön, varför det?
Bengan: Varför gör du inte det?
Jag: Jag vet inte var den ligger. Hur gör man förresten för att få tillstånd att ha sin hund lös här?
Bengan: Då ska man ha ett mentalt koppel på sin hund.
Jag: Vad är det?
Bengan: Om det kommer en hare, så ska du kunna säga sitt till din hund och den ska sätta sig.
Jag: Det kan jag!
Bengan: Det är väl en retriever du har där. Det är en jakthund, vet du inte det?
Jag: Jo, det är en apporterande jakthund, inte drivande.
Bengan: Jag har 2 jaktlabradorer här i bilen, och de driver minsann vilt. Det sitter djupt i deras natur!
Jag: Om de gör det utan ditt tillstånd, har du kanske missat något i deras uppfostran???

..... sen tog samtalet slut. Jag är glad att vi hade bäcken mellan oss. Bengan såg inte snäll ut Jag valde att koppla upp Zico och fortsätta promenaden. Under vår ca 40 minuters vandring, så satt Bengan i bilen och vaktade - med motorn igång! Förmodligen hade han en kikare också!

(Information till er som inte bor här i Skåne: Häckeberga är ett naturreservat i Lunds kommun. Inte speciellt likt åkrarna i Hjärup, med andra ord.)

Jag blir så trött - framförallt att diskutera med en person, som inte vet vad han pratar om

Men nu får jag glömma det, för Zico var lite bekymrad under vår promenad. Han kände av min irritation, även om jag försökte tala om för honom, att han inte gjort något fel.

Imorgon blir det uppstigning kl. 05.00 och vid 6-tiden avfärd till Olofström. Tävlingen börjar kl. 08.00. Vårt mål är att förbättra resultatet från Malmö-tävlingen - i alla fall vad gäller lydnaden. Håll tummarna

Förresten, fick papper från Landskrona idag - har kommit med där också. Inte klokt vilken tur man har just nu. Det blir väl tvärtom till våren, kan jag tänka.
 

Vi hade ca 70 anmälningar, varav 12 i Elit och 12 i lydnadsklass 3, resten i 2:an och 1:an. En härlig samling alltså!

Igår lördag, så samlades vi alla biträdande tävlingsledare för att lägga upp rutor och fixa till prisborden. Vädret var kanonfint och vi hade en mysig dag .. men det tog tid. Vi samlades 10.00 och jag kom hem kl. 17.00.

Noggrannhet är vårt honnörsord

Idag vräkte regnet ner .. nej fel - det vräkte inte NER utan kom HORISONTELLT, i klassiskt "Skåne-manér"

Men tävlingen genomfördes, med blöta funktionärer, domare och tävlande. Resultaten blev väl inte på topp, men jag misstänker att dom flesta är som jag - man går inte ut och tränar när det är värsta busvädret. Vi borde nog ta efter Gunde Svan - han tjoade YIPPIE, när blötsnön föll på tävlingsdagen, för då skulle han vinna. Han visste att han var den ende som brukade träna i sådant väder

Själv fick jag stå som biträdande i Elit-lydnaden, efter att Yvonne var tvungen att lämna återbud, p g a av familjeskäl. Hon hjälpte mig dock att lägga upp en jättefin bana i lördags och natten till söndagen så kommenderade jag det fria följet i sömnen.

Jag tyckte själv att det gick hyfsat bra. Gjorde ett STORT MISSTAG när jag la ut dirigeringsapporterna för ett ekipage. De erbjöds möjlighet att jag skulle rätta till, men tog inte den. Hunden tog rätt apport, de fick betyg men avdrag för slarv och att hunden släppte apporten på förarens fötter. Jag bad om ursäkt för mitt misstag. Fick ett grymtande till svar.

Jag har deltagit i distriktets 2 kurser angående Elit-lydnad och bl a fått lära mig:

1) Bra att stå inne i "dumrutan" och att flytta sig längs ytterkanten (för att störa ekipaget så lite som möjligt och samtidigt kunna kommendera när de befinner sig på mitten av sträckan)
2) Inte lägga vittringsapporten på samma ställe för alla hundar (dock aldrig ytterst för någon)

Båda dessa saker fick jag kritik för idag. FEL FEL FEL! Dessutom var det en massa annat smågnäll, utanför ringen, som hördes in till oss p g a av vinden.  Hädanefter får tävlingslederiet i Elit nog vara för min del (Men funderar på att tävla faktiskt. Zico gick kanonbra när vi körde igenom varandra i lördags!)

OBS. Vår domare tyckte att jag skötte mig bra och vi justerade bara vissa småsaker under resans gång, som att jag var placerad fel, så att jag skymde domaren vid några tillfällen (men det borde vissa ekipage bara vara tacksamma för ).

För att avsluta med något positivt, så vill jag ge en stor KRAM till Jeanette, Lotta och Karin, som var så flexibla, när det gällde förändringen vi var tvungna att göra. Ni är guld värda

.. blev det i Klåveröd förra helgen. Marken är kuperad och spännande  (rätt så mycket vilt) och man kan få till roliga spår.

Vi som var med var Kerstin, Astrid och Nisse, Mari, Micra och lilla Lee, Eva och Spot och Roland med sin boxertjej (som jag just nu inte kommer ihåg vad hon heter),

Jag gick ut ett spår till Spot, typ lägre klass och Mari gick ut till Zico, kanske 1000 meter och ett antal spetsvinklar. Sen skulle "boxerflickan" få ett appellklass-spår och det gick Eva ut, på samma område som jag lagt spår till Spot

Detta upptäckte vi inte förrän Spot jobbade med sitt spår. Han klarade dock störningar alldeles utmärkt, förutom när hans spår gick rakt över "boxertjejens" spårslut. Då tog Eva honom i halsbandet och passerade det "roliga slutet". Sen spårade han vidare utan tveksamheter och hittade sin slutapport.

Vi insåg dock att vi nog måste lägga ut ett nytt spår till "boxerflickan", då det nog skulle bli för svårt, med tanke på att det var 3:e gången hon spårade!

Zico blev "bjuden" på sitt upptag, men vände ändå tillbaks och kollade åt fel håll. Som tur var vände han efter 5 meter och spårade i rätt riktning. Där första vinkeln var, ville han gå rakt fram istället för till höger. Förmodligen fick han spåret efter spetsvinkeln i näsan. Jag höll igen i linan och till slut så tog han höger. I spetsvinkeln (som var rätt spetsig) fick han problem. Jag tror jag  stod stilla där i 3-4 minuter, när han stretade åt alla håll, utom det som var rätt. Men till slut gick han åt rätt håll och jag var ju inte sen att följa efter.

Sen gick det bra, tills nästa spetsvinkel, då ny förvirring utbröt. Den varade dock inte så länge denna gång. Därefter gick det hur bra som helst, över stock och sten, i branta uppförsbackar och häftiga nedförslut. Jag hade bara begärt 4 pinnar i spåret, men som tur var hade Mari tappat en snitsel, som Zico markerade och därmed gav oss tillfälle att ta en välbehövlig paus efter en häftig stigning uppför

I slutet låg en mjuk fin boll - slutet gott allting gott.

Nisse, som inte kan spåra, gjorde ett kanonfint spårarbete. "Boxerflickan" spårade till sig ett V.G. och "lilla Lee" hittade fina kottar i sitt spår. Astrid fick ett långt, utmanade spår i kalhygge, som hon naturligtvis fixade med glans.

Astrid fixade även lite annat! Spot och Nisse var i buren där bak, så hon fick ligga i framsätet. Kul tyckte Astrid, och lyckades tugga sönder en laddare till mobilen, ett par solglasögon och lite annat lösöre.

Ser ni så rädd Astrid ser ut, när Kerstin skäller på henne ...

Som avslutning på dagen, satte jag Zico på det "sabbade" appellspåret, som nu var ca 4 timmar gammalt. "Nemas problemas" - han spårade och plockade apporter och hittade det fina slutet - som vi tyvärr var tvungna att återlämna till "boxertjejen".

Hade tänkt att också skriva lite om spårträningen vi hade i helgen som gick. Där hände både det ena och det andra och jag tog också lite bilder. Men det får bli en annan gång ....

Men en bild på en snygg flattekillle ska ni få - nej inte Zico-Bus utan Nisse-Bus!

En kille som kan spåra, fast hans matte säger tvärtom

Har haft en del kontakt med Kalle, både via SMS, Skype och mail. Har nog "pratat" mer med honom än när han bodde i Lund.

Häromdagen kom ett mail och jag fick ett gott skratt, som jag tänkte dela med mig av. Tror inte Kalle skrattade så mycket när han for omkring med taxi i alla väderstreck, men nu är det ju en rolig historia.

 I god tid tog jag taxi mot mitt universitet men efter ca 2 km kom det fram att taxicahuffören inte hade en aning om var det var. Jag steg av, vinkade in en ny, men denne visste inte heller. Jag vinkade in ännu en taxi, ännu en, osv. Ingen visste!

Till slut fick jag tag på en som visste men som körde mig åt motsatt håll och släppte mig vid något tempel med snarlikt namn Mongkut.

Jag tackade för mig och tog första taxi tillbaka till hotellet. Väl där maila jag till universitetet om min sena ankomst och tog båten ner för kanalen mot universitet och åkte så långt jag kunde. Sen steg jag av och vinkade in ett femtal nya taxis. Till slut fick jag en som visste. Han körde mig nästan fram, fast jag fick guida honom i slutet. Visst kändes det lite komiskt, att jag skulle guida en Thailändsk taxichaufför i Bangkok. En timme sen kom jag fram och hade egentligen bara missat någon lite introduktion. ...............................................................................

Jo hur jag tog mig till skolan idag !? Vi fick en thailändare att skriva ner adressen på thailändska och helt plötsligt var de inga som helst problem att hitta. King Mongkut vet ingen vem det är och översättningen på engelska verkar vara tagen ur luften.

Konferensen i Danmark blev väl inte så kul som jag hoppats. Det var roligare förr

Vi satt och tittade på powerpoint-presentationer från kl. 09.00-18.00 i dagarna två. Till råga på allt, var varje "dragning" på engelska, vilket ju gör att man blir extra trött i huvudet.

Jag bodde dock fint, med utsikt över Öresund och Helsingborg. Hann fotografera utsikten från "min" balkong när jag checkade in på en av kafferasterna. Onödigt med så fint boende när man tillbringar 8 timmar där, 1 timme dusch och förberedelser samt 7 timmar sömn.

Jo det blev så många timmar i sängen, var helt slut när klockan var halv-ett. Orkade varken dansa eller säga ett endaste ord till varken på engelska, svenska eller danska - ville bara "nanna kudden".

Hem kom jag vid halvsju tiden på onsdagskvällen och då var Stefan jättesur. Zico hade matvägrat i dagarna två, knappt velat följa med på promenad och väl hemma legat och gnällt, tyst men ändå hörbart.

Vilken mattegris han är, min Zico-Bus

och en rätt så händelserik sådan.

I torsdags kväll ringde man från Malmö och undrade om jag kunde tävla på lördagen istället för söndagen? När jag sa att jag inte kunde, fick jag höra att "du var egentligen bortlottad, så om du inte kan på lördag, så kan du tyvärr inte vara med!" Vad säger man då? Jag sa att jag skulle komma, men att jag nog fick bryta om det drog ut på tiden.

Det var nämligen så att jag lovat Kalle att hämta hans prylar från Norra Fäladen hem till Blomstergården och sen köra honom till Svågertorp kl. 16.00. Han ska ju iväg till Bangkok för studier på ett halvår.

Vi fick startnummer 5 och ett jättefint spår. Tyvärr blev det bakspår och just nu har jag inga teorier om varför??Allt var nämligen perfekt - Zico travade ut med näsan i marken, fick spåret och vände vänster tillbaks från där vi kom ifrån. Jag var helt säker på att det var rätt väg, men nej: TILLBAKS TILL RUTAN - BAKSPÅR! Ok, sa Zico och vände på klacken.

Sen gick det i en rasande fart, med näsan i backen hela tiden. Facit: 6 små pinnar och en lång slutpinne samt en svettig men nöjd matte efter 23 minuter i en jättehärlig höstskog.

Vi var 11 ekipage från början, efter spåret var vi 7! Det var tydligen mycket vilt och många svampplockare i farten i Sövde.

Uppletandet: Zico jobbade mycket systematiskt och avlämnade förhållandevis snyggt. Tyvärr missade han ett föremål längst upp i vänster hörn (vi var i gott sällskap - 6 av 7 missade det). Dessutom så råkade han trampa på ett föremål som vecklade ut sig när han hade det i munnen, vilket gjorde att han fick ta nytt grepp. Slarv (!), skrev domarna i kommentaren - tråkigt föremål är min kommentar. Betyget blev 6.5 - låter inte så bra, men jag tyckte verkligen att han gjorde ett kanonjobb ---- och det är väl det som räknas, eller?

Det var riktigt mysigt i skogen. Arrangörerna bjöd på grillad korv och dricka,  solen sken och naturen bjöd på de allra vackraste höstfärgerna

Lydnaden blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jo, platsliggningen blev helt ok, trots att närmaste granne var en "biffig" rottweilerkille och skotten fick oss bakom huset att hoppa högt. Stegen skulle jag nog ha presenterat i förväg, för Mr. Zico var mycket tveksam till att börja med, men löste det rätt så bra ändå (betyget blev 7, om någon är intresserad )

Själva lydnaden började inte alls bra. Zico hade "span" på något - kanske Öresundsbron - ingen kontakt med matte i alla fall. Det blev många sneda sittningar och lite allmän förvirring under första halvan av programmet, men det blev bättre och bättre efter hand. Ibland kändes som vi inte var riktigt på samma planet, och jag får väl erkänna att jag själv inte var helt fokuserad på det jag höll på med. - VI KAN MYCKET BÄTTRE.... BÅDA TVÅ

Resultatet blev GODKÄNT, 477,5 poäng och en 5:e placering. Visst, det saknas 45 poäng till certpoäng, men jag är ändå nöjd, med tanke på att det var vår första elittävling. MIN ALLRA FÖRSTA NÅGONSIN FAKTISKT!

Efter prisutdelningen for jag hem i ilfart. Hade ringt Stefan innan, och gett honom i uppdrag att hämta Kalle och hans tillhörigheter. Väl hemma blev det bara att krama om och säga hej då Det känns lite tomt nu, för även om vi inte sett honom så mycket det sista året, så har man ändå kunnat ringa och "kommendera" hem honom på en söndagsmiddag.

Ann-Marie kom till lydnaden och fotograferade och "coachade". Nu ska det bli "Linus-på-linjen", mest hela tiden

Tack för bilderna och stort Grattis till din  och Pixies, uppflyttning till LKL i Skurup i söndags. Överst på pallen och finfina poäng. Bra jobbat.

Idag har vi köpt nu diskmaskin! Låter väl inte så märkvärdigt, men det innebar en del städning där den gamla stod. Sen fick jag ta ut hundburen för att vi skulle kunna transportera hem den nya maskinen och när ändå buren var ute, kunde jag ju lika väl städa bilen och sen var det ju lika bra att tvätta fällar och filtar, osv. Plötsligt var klockan 5 och Zico-Bus behövde en långrunda i det vackra höstvädret.

Nu är jag redo för en ny vecka, med nya utmaningar, t ex konferens på Marienlyst i Helsingör
 

hade min pappa sagt - men så får ju inte jag säga . Men det har blåst och det har regnat från tidig morgon till sen eftermiddag. Nu är det faktiskt rätt så fint väder, men vem har nytta av det när klockan är halv sju och det börjar bli mörkt.

Vi har varit i Klåveröd och spårat. Det gick inte så bra - inte för någon av hundarna faktiskt, så då kan man väl anta att det var rätt svårt.

Zico följde nog gårdagens spår , för vi hittade en fin liten liten pinne, som vi tror kommer från Helsingborgsgänget. De använder ju "skogspinnar", som är lite behandlade. Jag valde att avbryta spåret, när Zico hade hittat 2 av de 4 pinnar som Ann-Marie lagt ut. Just då kändes det i och för sig som han hade rätt klart för sig vart spåret gick, men han hade slitit som "en hund" för att ta sig dit, så jag tyckte det var dags för en rejäl belöning.

Lite uppletande blev det också. Vi la ut fyra föremål på en rad, rakt framför där jag skulle skicka. Zico markerade det som låg ca 5 meter ut, men hade inte tid att stanna. På väg hem med första föremålet, så markerade han igen, men jag sa "NEJ" och han kom in och lämnade av. Sen plockade han föremålen på tre skick, rakt framför mig, d v s precis så, som jag hade planerat

Det var länge sedan jag var ute i sådant regnväder, i alla fall under så lång tid. Mina regnkläder höll emot från 09.00-12.30, sen var det kört. Innan jag körde hem, så slängde jag av mig rubbet och satte på mig min ombyte, tyvärr hade jag ingen torr T-shirt att byta till. Väl hemma, så har tvättmaskin och torktumlare fått jobba, med allehanda utrustning - t ex spårsele, snitslar, uppletandeföremål och tjänstetecken.

Att sätta sig ner och fika i detta hällregn, var inget vi ens funderade på. Alltså blev det ingen "analys" och inget eftersnack. Men jag tror vi kan vara överens om att det ihållande regnet gjorde spåren extra svåra idag. T o m vår lilla taxflicka Astrid (spårexperten) fick lite problem med sitt spår, men fixade det naturligtvis.

Tack Ann-Marie och Kerstin för en blöt men trevlig dag i skogen

Vill också skicka ett stort grattis till Marie och Lakrits, som idag i detta busväder lyckades med bedriften att få 171 poäng i lydnadsklass 1 och alltså uppflyttning. Snyggt jobbat
 

Nästa helg ska jag ju vara med på Malmö BK:s spårtävling. Jag har fått deltagarlista, PM och en karta. Men hur jag än vände och vred på denna karta, så blev jag liksom inte klok på hur jag skulle ta mig dit Var samlingsplatsen var, var solklart, nämligen P-plats vid Sövdesjöns badplats.

Så idag TESTKÖRDE jag, vilket definitivt inte är likt mig. Nu vet jag att det tar 38 minuter från Hjärup och jag vet exakt hur jag ska köra. Alltså behöver jag inte vara nervös för det på söndag och det tror jag att Zico kommer att uppskatta. Jag kan nämligen vara lite skärrad och lättirriterad, när vi ska iväg och det beror mer på att jag är osäker på vart jag ska och om vi ska hinna i tid, än för själva tävlingen.

När vi ändå var där, så gick vi en tur på Skåneleden, längs Sövdesjön. Jättefint - fina höstfärger och en härlig sjö. Zico passade naturligtvis på att ta sig ett bad.

På hemvägen fick jag för mig att stanna i "vår kantarellskog", som jag inte har besökt på 10 år. Jag hittade rätt så omgående en (1) kantarell.

Jag visade den för Zico och sa "det är sådana vi LETAR efter". Sen for han omkring som en skållad gris i skogen. Ibland stannade han och grävde i marken och jag for dit för att kolla. Men nej, inga kantareller där han grävde, bara rötter ... men precis bredvid stod ett praktexemplar av "herr Kantarell". Vi fortsatte så ungefär en timme, och jag måste säga att skörden av "skogens guld", blev över mina förväntningar. Om det beror på att Zico ledde mig dit eller om han bara är en "turgubbe", det bryr jag mig inte om.

Ikväll blir det kantarellsås till biffarna - smaskens.

Nedan en bild på dagens skörd - bra jobbat Zico.... och matte
 

och vi var inte ens i närheten.

Det började inget vidare i söket. Zico hade valt vänster sida, men när jag ställer upp honom har han nosen riktad framåt i rutan istället för rakt ut. Jag försöker rätta upp honom, men förgäves, så när jag skickar drar han till höger och gör sen några försök att hitta figge, innan han kommer tillbaks mot stigen, ca 20 m framför mig. Istället för att komma tillbaks till mig, så drar han över på andra sidan och sekunderna efter är han tillbaks hos mig med rullen i munnen.

Vi gör påvis, som blir bra och framförallt så skötte han sig exemplariskt hos figgen, som hade vissa besvär att ta sig upp ur legan, med sitt långa liggunderlag.

Jag skickar igen på vänster sida och nu går han ut på djupet och gör ett fint slag framåt, där han hittar den heldolda figgen, ca 50 meter fram i rutan. Även här påvisar han bra.

Försöker nu med att skicka lite bakåt på höger sida, eftersom han inte varit i hörnan där, men lyckas väl inte helt. Det blir ett godkänt slag, vad gäller djup och bredd och vi fortsätter framåt. (Ingen idé att bråka, vi får ta det där med oavsökt område också).

Det blir sen två hyfsat bra skick, ett på varje sida. Men så följer ett lite för grunt skick på vänstersidan, så jag chansar och skicka om från nästan samma ställe (vi har ju liksom inte så mycket att förlora). Då går han ut fint på djupet och slår framåt och hittar figge. Fint påvis och utmärkt uppförande hos figgen.

Betyg 6/6.5 - olydnad (jo han springer ju inte precis där jag pekar), går över stigen, oavsökt område, ett par grunda slag, bra markering, bra påvis, blev kommentarerna.  Kan bara hålla med! ("Går över stigen", kan idag inte varit så allvarligt, för samma sak gjorde en LKL-hund, som ändå fick 10/10 i betyg!)

Jag valde att fortsätta ändå, det var ju ett tag sedan vi gjorde en hel tävling (närmare bestämt i våras). Uppletandet började han kanonfint och efter tre föremål låg vi nog på en 10:a. När han hittat det fjärde föremålet, väljer han att leta vidare, istället för att snabbt och lätt springa in till matte. Han kom ju till slut, men han kunde absolut valt en rakare väg och rört sig i högre tempo. Betyg 8,5/9. Det stod inget om TUGG, i kommentarerna, och det var dagens bästa uppletande

Lydnaden är jag i stort sett nöjd med, förutom att vi missade hoppet. Istället för att sätta sig på andra sidan, stod han och glodde på mig och jag kommenderade sitt en gång till. På vägen tillbaks tog han stöd på hindret med bakbenen

Framåtsändandet fick vi bara 5/0 på, men jag är rätt nöjd ändå. Han behöll fokus framåt och gick sakta efter gruppen (lite för sakta kanske!), men han stannade inte och tog inte sikte på pinnarna som markerade yttre gräns. Ett framsteg. Däremot får jag ta itu med att han inte kommer när jag kallar, utan väntar in mig. Svårt att komma åt, då det bara händer på tävling. Tungapporten tappade han nästan på mina fötter, men tog upp den igen och kom faktiskt in i rätt position.

Inkallning med ställande: 8,5/9 Kryp: 8,5/9 Skall: 8,5/9 och platsliggning 10/10 är jag alldeles nöjd med. Fria följet kändes också hyfsat, men vid något tillfälle blev det en sned sittning och vid ett annat tillfälle, sen sittning (=han satte sig inte förrän jag sa till honom ). Betyget blev 8/8.

Inga uppflyttningar idag i Höör, varken i LKL eller HKL.

Däremot blev det en del uppflyttningar i spårtävlingen i Sölvesborg igår, 8 st tror jag, och bäst av dom alla var TOVE Grattis Bent! Jättefina poäng, trots att även ni strulade till det på hoppet.

I lördags var vi och tränade sök i Klåveröd. Det var en "liten men naggande god" skara som var i farten. Eftersom jag ska tävla nu till helgen, så bad jag om att få en "tävlingsmässig" träning, d v s 3 figgar ute i rutan, som jag inte visste exakt var de fanns.

Åhhh, så bra Lotta, Karin och Carina la upp det hela. Först släpade de en låda uppför en häftig backe, sen byggde de en halvdold lega med kompostgaller och camo-nät och slutligen en naturlig lega under några omkullfallna träd. Väldigt proffsigt

Sen tog det "proffsiga" slut - är man bara 4 som tränar, så får man klara sig utan tävlingsledare. Men vad ska man ha dom till egentligen?

Zico valde vänster sida och gjorde ett fint slag. Han var dessutom väldigt noggrann när han plöjde igenom den sumpiga marken och den risiga vegetationen. Jag var helt övertygad om att det fanns en figge där, men han kom tillbaks utan att markera, efter att ha avverkat 25-30 m framåt. Helt godkänt alltså!

På höger sida var det ett rejält uppförslut, uppskattningsvis 70 graders lutning. Zico for upp för backen som skjuten ur en kanon och kom ner med samma fart och rullen i munnen. Jag blundade Påviset blev något långsammare, inte för att Zico ville, men för att någon hängde i kopplet.

På nästa slag hittade han figgen på 100 meter (!), men hade enligt Carina lite betänkligheter innan han markerade. Han rantade runt en stund, alltså! "Det är ju bra att han är noggrann", tyckte jag.

Efter lite övertalning gick han sen ut på djupet på motvindssidan, som dessutom var var i uppförsbacken. Vi jobbade oss fram till 200 m och där hittade han figge på höger sida. Vi står på stigen och hör hur fint han skallar och det dröjer en lång stund innan han kommer tillbaks med rullen i munnen

Jag hade planerat att han efter denna markering skulle få en "hitta", d v s direktbelöning, men med tanke på vad som hänt, så ombestämde jag mig och det skulle istället bli en 4:e markering. Jisses, så fint han skällde. Jag hade hunnit krypa ut till 50 meter, men väntade på stigen och till slut kom han med rullen.

Inte kulJag undrar vad domarna kommer att säga på söndag. En hund med rullen runt halsen, som sen ger hals ute hos figgen. Med tanke på vilka domare som dömer, så jag kan tänka mig de "roliga" kommentarerna, men också avdragen i betyget.

Jag undrar också varför det blivit så här och varför just nu. Vi har ju under många år nu, växlat mellan "hittor" och markeringar under samma sökpass, för jag tror att det är en bra metod mot "blindmarkeringar". Får fundera lite här

Men vi hade en jättehärlig dag - duktiga hundar, fint väder och många skratt. Tyvärr fick jag inte bara träningsvärk i benen, utan en rejäl sträckning på baksidan av låret. Men idag, så är det "nästan bra".

På kvällen var det kräftskiva hos Lena W. Jättekul att träffa "gamla" vänner som man inte sett på ett tag och jättekul att få sjunga och sk(r)åla lite

Söndagen varvade jag med dammsugning, uppletande, lydnadsträning och långpromenad, i rätt så långsam takt. Är inte van vid Flötgröt

Om vi nu bara kan bli helt återställda (jag har lite feber och Zico har problem med sitt framben), så ska vi ge järnet på söndag. Håll tummarna.

Håll också en tumme för "den lilla gula stjärnan", Tove, som ska  visa framtassarna i lägre spår nu till helgen.

Tur som en tokig, verkar jag dock ha för tillfället, när det gäller lottning i spårtävlingar. Vi har kommit med på Malmös spårtävling den 12:e oktober. 18 ekipage i två grupper - jag är med i grupp A, som ska spåra i Karup. 12 ekipage står som reserver - tror jag ska köpa en trisslott, eller skulle kanske ha gjort det, den dagen de lottade
 

Nu tror ni väl att jag är helt knäckt och nedtryckt i skorna, eftersom jag inte har uppdaterat hemsidan, men det är tidsbrist, inget annat.

Visserligen gick inte debuten som planerat, men jag fick kvitto på att min "lille spårhund" är mycket uthållig och inte ger upp i första taget

Vi fick problem redan i upptaget av spåret. Jag märkte att Zico inte fäste i spåret, men eftersom han gick åt rätt håll så släppte domarna iväg oss. När domarna hade åkt, så letade vi spår i 10 minuter, innan vi hittade rätt. Sen gick det som på räls i 600-700 meter. Men sen kom vi till en liten svacka med högt gräs och mycket färska spår efter kossor. Där jobbade Zico som en "iller" i säkert 10 minuter till innan vi kom ut på rälsen igen. Då förstod jag att det var "lite" bråttom, så det blev språngmarsch i mål Jag har nog aldrig varit så svettig efter en spårrunda förut.

Resultatet blev 5 pinnar och slutet, men 42 minuter, d v s 7 minuter för lång tid. Om man ska leka "vara-glad-leken", så är jag faktiskt glad att det inte var 1 retfull minut för mycket.

Att det varit kossor i upptagsrutan på morgonen visste jag inte, men om man kollar bilden från upptaget, så ser man hur spårskylten är på "sniskan", så man borde ha förstått. I alla fall med tanke på att man själv varit spårtrampare ute på Revinge i så många år.

Det var definitivt inte bara Zico och jag som "drabbades" av kossorna. Av 13 ekipage, så kom endast 6 runt i spåren och fick fortsätta tävlingen. Så man kan säga att vi var i gott sällskap.

Men Zico och jag fortsatte ändå! Vi gjorde ett uppletande när domarna tog fikapaus och det blev jättebra. Betyg 9 - något tugg (Domarna bortsåg ifrån att vi lekte med varje föremål!)

Väl hemma på klubben så gjorde vi en platsliggning tillsammans med Pixi, en bit från de andra 3 ekipagen, som valde att fortsätta. När prisutdelningen var överstökad så körde Mari igenom oss i lydnaden. Tusen tack för det - jag vet att du var trött, efter dagens vedermödor, med omspår och allt annat.

Visst var det trist att vi inte fick fortsätta tävlingen, men jag är ändå nöjd med Zico. Han vet ju inte att det finns en tidsgräns och även om han vetat det, så hade han inte lagt ner sitt arbete - hans spårmotivation har jag inget att anmärka på

Trots det jobbiga spåret,  så hade han krafter kvar för både uppletande och lydnad, så det känns bra inför vår fortsatta "karriär" i elitklassen. Jag har nu anmält till 3 tävlingar, så håll tummarna att vi kommer med på åtminstone någon av dom.

Bilderna här är tagna av Birgitta Jöneros, Lomma BK:s nya "hovfotograf" - jättefina, eller hur. Tack för att jag får använda dom. Fler bilder från tävlingen kommer att publiceras på Lommas hemsida - när jag får någon timma över.
 

Det blev som sagt inget av med klubblägret i Halen. Trist tyckte både Kerstin och jag, som var inställda på att träna hund i dagarna två. Så vi bestämde oss för att göra det ändå, fast på Revingehed.

Igår hade Bent gått ut ett spår till Zico, innan jag kom ut till heden. Detta för att jag inte skulle se hur spåret gick och för att Zico inte skulle stressa upp sig, p g a för lång väntan. Himla hyggligt

Kerstin och jag anlände vid halv-tio-tiden och jag trampade ut ett spår till Tove och Kerstin la ett släpspår till Astrid. Efter en kort fikapaus var det sedan dags för Zico att spåra. Upptaget blev ett klockrent bakspår, men han vänder villigt och glatt när jag ber honom. Sen fick vi en lång raksträcka på 200 meter. Zico spårade fint, men kollade extra vid 100 m och 150 m, om där inte fanns en vinkel. Första pinnen kom efter vinkel och ytterligare 50 meter.

Sen blev det dags för en spetsvinkel, som han fixade bra, tycker jag och kort därefter kom pinne nr 2. Sen var det slut på "skönspårandet". Det blev stress och "skenspårning" istället. På något sätt lyckades han dock hitta till slutet - enligt Bent genom att bakspåra den sträckan som han gått från slutet till bilen. Inte så roligt, men Zico var nöjd - för som slutapport låg en fin kanindummy

Så var det Toves tur att visa framtassarna. Spåret var ca 700 meter och hon spårade den första halvan enligt instruktionsboken. Ett mycket behagligt tempo och markerar och apporterar spårpinnarna föredömligt. Sen hade den dumma spårläggaren gått in en liten dunge, där förmodligen kossorna brukar söka skydd. T o m vi tvåbeningar kände den fräna stanken från marken. Tove tvekade lite först att gå in där - spårvittringen suddades nog ut av urinlukten. Men när hon väl kom in och hade vant sig vid doften, så spårade hon fint igen. Tyvärr gick hon över apporterna, men det var förmodligen för att hon var tvungen att koncentrera sig så mycket på spåret. Men sin slutapport hittade hon utan problem.

Sen blev det uppletande och lite markeringsövningar för Nisse. Tanken var att även Tove och Zico skulle få göra lite övningar med dummy, men vi fick påhälsning av en jakträttsinnehavare, som tyckte att vi inte fick vara där och träna. Jag säger inte mer - ni som känner mig vet jag tycker om jakträttsinnehavare .... denne man var inte helt olik Bengan här hemma i Hjärup

Sist ut i spåret var Astrid. Som hon spårar - i full galopp från början till slut, men ändå väldigt spårnoga. Kerstin ska vara glad för att den lilla taxflickan bara väger 10 kg, annars hade hon nog haft minst lika mycket mjölksyra i sina armar som jag. Ett fem timmar gammalt spår är nog alldeles för nytt, för att Astrid skall sänka farten.

Idag, söndag, var det bara Kerstin och jag som åkte ut. Denna gången var vi på mark som Lomma BK fått sig tilldelad och jag var ordentlig och anmälde oss till vakten, som för en gång skull var intresserad och ville veta hur många vi var och så fick jag lämna mitt telefonnummer. Dessutom fick jag med mig "Lycka till med träningen!". Trevligt

Under tiden som spåren mognade, så gjorde jag ett uppletande med Zico. Vi vallade en hel ruta och la ut föremål, ungefär som vid tävling, men vi hade märkt ut med klämmor där föremålen låg. (Vi tränar ju på att Zico ska tro att det alltid ligger något rakt ut där jag skickar.) Vinden var nästan obefintlig så det blev raka och fina skick, men han hittade inte föremålet som låg längst upp i hörnet - trots att han var där två gånger

Nisse fick sen markeringar i samma område och även han hade svårt att lokalisera sin dummy. Han nästan stod på den utan att hitta den. Det gick bättre när vi bytte till en lite större dummy, men uppenbarligen var det svårt i det höga blöta gräset.

Sen var det dags för oss att gå det 2 timmar gamla spåret. Det blev framspår, p g a att jag höll igen i linan, när han tänkte dra iväg åt fel håll. Då besinnade han sig och nosade runt lite grand, innan han vände och gick åt rätt håll. (Även idag ville han fortsätta i den riktning vi hade innan vi ställde upp för upptaget).

Ja, sen blev det ett stretande i linan och det såg ut som om han spårade, men Kerstin menade att han låg väldigt långt ifrån spåret emellanåt. Några vinklar i början blev dock klockrena, men sen började det gå riktigt illa. Kerstin hade vinklat höger över en väg, men Zico fortsatte framåt. Jag stannade, men han bara drog och drog framåt, så till slut släppte jag linan (lite irriterad kanske, men mest mjölksyra!). Tänkte att vi skulle bryta där, bara hunden kom tillbaks. Det gjorde han, efter en låååång tur på fel håll. Sen hade han tur och snubblade över en apport strax framför mig.

Kerstin hade lite bråttom hem, så hon fick tillåtelse att utgå. Nu kom min envisa sida fram och jag tänkte att nog fasiken ska vi kunna hitta resten av spåret och vår fina slutapport. Och det kunde vi. Vi hittade t o m två apporter till och jobbade oss igenom en spetsvinkel, innan vi kom till en väg, som jag misstänkte skulle korsas, för jag hade fått information om att slutet låg inne i "skogen".

Zico ville inte över vägen, så nu följde en förvirrad färd tillbaks, där vi hittat senaste apporten och sen gick vi spåret en gång till och kom fram till samma ställe på vägen. Nu spårade han längs vägen och sen satte han upp näsan i vädret och sprang in i skogen. Där låg rådjursdummyn! (Jag tror att Kerstin gått över vägen in i skogen och sen vinklat till vänster, men Zico vinklade vänster redan ute på fältet och sen fick han dummyn i näsan).

Det var alltså inget bra genrep inför nästa helgs övningar, men så ska det kanske vara. Vi får se om jag hinner med att lägga ett spår mitt i veckan, så att jag kan öka självförtroendet - hos mig själv alltså - Zico har sitt kvar 
 

På jobbet har det varit rätt så lugnt denna veckan. Men de fysiska aktiviteterna har börjat. I onsdags startade "step-up", så på torsdagen var vadmusklerna alldeles för korta! I fredags blev det Body-pump!

Lördag morgon funderade jag på att använda Zon på lårmusklerna (ni vet, "varför behandla hela kroppen när du vet var du har ont"). På eftermiddagen övervägde jag på att använda Zon som bodylotion... det gjorde ont precis överallt

Idag har vi varit i Klåveröd på Söderåsen och tränat sök. Vi var 6 stycken (Bowmore, Kitscha, Toss, Lennart, Bessy och Zicio-Bus)  även idag och då fungerar det ju hur bra som helst. Men det var inte lätt ...

Stigen gick i uppförslut, och hundarna fick jobba lite på skrå, vilket ställde till det. Den lilla vind som fanns gjorde inte saken bättre, utan snarare tvärtom. Den vände och snurrade och lurade i princip alla hundarna.

Lilla Bessy började och gjorde väldigt bra ifrån sig och vi skrattade lite åt henne, när hon plötsligt drog iväg längs stigen på ett av slagen. Detta upprepades sedan av nästan alla hundarna. Zico som idag var den som hade mest erfarenhet, var vid vissa tillfällen väldigt förvirrad och hade inte koll på vad som var utåt och vad som var framåt i rutan.

Men det blev en bra träning. En del NEJ (som åtlyddes), en del omskick på samma sida (som åtlyddes) och fina markeringar och fint fokus utåt. Jag är alltså NÖJD !

Efter fikat så vallade vi en uppletanderuta (50x50) och la ut föremål i två korridorer. Alla hundarna gjorde bra ifrån sig - det saknas definitivt inte "goda näsor" i vår grupp. Bessy fick göra lite "duttövningar", vilka hon löste med bravur - men avlämningarna kan nog behövas tränas på lite grand

När Rolle höll på som bäst med att försöka locka Bessy till stigen och vi andra peppade genom glada tillrop, så kom två män gående längs Skåneleden. De såg lite undrande och oroliga ut, så jag kände att jag var tvungen att säga något:  "Vi har INTE rymt ifrån någonstans!" De såg mycket lättade ut, och skyndade sig förbi!

Tack ALLA för en härlig dag i skogen!

I tisdags var jag nere på klubben och gjorde uppletande och lite lydnadsträning och sen förhörde jag mig hur det gått i lottningen till vårt Elit spår. Jo då, vi har kommit med. Än är jag inte nervös, men kommer nog att bli. Men jag kommer att vara väldigt nöjd om spåret går bra och vi lyckas med att bli godkända.

Jo, Bent, jag tränar spår också . Igår la jag ett ca 1000 meter långt spår på stubbåker här utanför och det gick så j...a bra. Upptaget var klockrent och likaså spetsvinkeln, som kom efter ca 400 meters serpentinspår. Jag hade bara lagt ut två små apporter, men dessa markerades och busades med i det gassande solskenet.

Tyvärr verkar det som om klubblägret i Halen blir inställt nästa helg. Vi är bara 6 som har anmält oss! Synd, det hade varit en bra uppladdning inför tävlingen. Men, vi får väl åka ut till Revinge och träna på "allemansrätten".

Glömde berätta. Idag skulle Zico som belöning få simma efter "gummi-dummy" i dammen. Men han hade glömt ...... hur man gör när man simmar. Han stod och försökte hålla balansen på de hala stenarna, samtidigt som han skällde på dymmyn för att den inte simmade till honom. Som sagt - ingen vind, så den rörde sig inte det minsta. Jag satte mig ner på en sten och väntade .. och väntade ... och väntade. Till slut kom han på att han faktiskt kan simma

Bildbevis i albumet.

Det blev en chockstart efter semestern - jourvecka och sista veckan innan acceptance test. Ja-ja lika bra det, för nu är man igång och har nästan glömt hur det är att ha ledigt.

Hundträning har det ändå blivit några kvällar - lydnad, uppletande och lydnad. Vad gäller dessa aktiviteter, så känns det bara bra att det börjar bli höst och ordning och reda på livet. Vi har också haft "start-up" vad gäller sökgruppen och spårgruppen, så nu kör vi så det ryker.

I lördags var det TL-kurs igen - den som blev inställd den 2 augusti. Spår stod på schemat - först lite teori, sen ut i ösregnet och göra upptagsrutor för HKL och Elit samt spår för LKL och appellklass. Precis som förra gången så fick våra hundar vara med och "leka" och det känns ju bra, speciellt när man kommer hem på eftermiddagen och är lite slut i huvudet och kroppen.

Zico:s upptag gick bra, men det gick till vänster och fortsatte i den riktning vi hade, så jag visste nästan att han skulle göra rätt. 10:a av båda domarna, fast det bara fanns en närvarande

Idag har det varit sökträning i Revinge. Vi var 6 stycken och då går det hur smidigt som helst. Tror vi var klara för fika redan kl. 12:30 - men vi rationaliserade bort vallningen. Gäst idag var Mumme och Juni, som ville testa om sök var något att satsa på. Juni tyckte det var hur kul som helst att springa ut skogen och leka och käka köttbullar, men hon förstod nog inte riktigt vad det var hon höll på med. En gång till Mumme, får du nog träna, innan det är helt klart och du kan gå vidare med rapporten

Zico fick lite tomslag till att börja med, som han skötte bra. Sen blev det två "figgar" på en rad. Den första i en håla som Lotta hade hittat. Den var ca 5 meter från stigen, en cementerad grop, med plats för en människa. Lotta erbjöd sig själv att ligga där .... men så upptäckte hon att där fanns en liten groda. En väldigt liten groda, faktiskt och då fick istället Jeanette krypa ner i gropen. Vi har alla våra fobier och det måste vi respektera

Zico markerade fint, om än lite förvånad, men inga kvarvarande funderingar, utan vid nästa skick sprang han rakt och ordentligt förbi denna lega. Tyvärr hittade han inte Mumme, som skulle vara hans belöning, för att han gick ut två gånger på samma ställe, men vi var lika glada för det ... Han hittade henne i nästa skick på den sidan.

Curry, Lennart, Bowmore och Toss gjord också bra ifrån sig. Deras förare också - fast Lotta var lite "tjurig" till att börja med. Men det var inget Curry rapporterade, utan hennes ärliga och välmenande träningskompisar. Kom igen Lotta - sökträning är kul 

När Carina och Mumme åkt hem, så kollade vi upp en uppletetanderuta till vår officiella tävling i spår Elit. Den var så pass bra, så vi tyckte den var värd att träna i. Yes, så bra det gick för allihopa - och lek och bus med hittat föremål tycktes passa hela gänget.

Vi ska nog instifta en lagtävling i vårt KM - bästa uppletandelag (4 inom samma träningsgrupp bildar lag). Härligt att vara i TS och kunna bestämma
 

Förra helgen var vi på träningläger på Landskrona BK. Ett väldigt välordnat och bra läger. Bilder hittar du här.

Jag ingick i en sökgrupp tillsammans med 3 andra ekipage. Fredag eftermiddag ägnades åt presentation av varandra och instruktörerna. Mia Vieweg, som var instruktör för söket hade sen en praktisk inventering av hundarna, vilket innebar att alla fick köra några sökslag. Mia figgade minst en gång per hund, för att se hur hunden betedde sig hos figgen. Det blev en del snack om toleransövningar, d v s att man skall kunna ha hundens belöning framme, utan att hunden på eget initiativ snor åt sig leksaken eller godiset. Om hunden själv bestämmer när den ska ha leksaken, så är det ju ingen belöning. Helt nytt för mig, men jag köper det. Det finns inget värre än när man ska plocka fram en leksak och belöna och hunden (läs Zico!)  nafsar åt sig saken plus halva din hand. Här får vi lära om!

Lördag morgon kl. 07.45 stod vår lilla grupp, förstärkta med två extra figgar, uppställda för avfärd till sökrutan. Klockan 08.00 startade första hund. Vi rationaliserade bort vallning! Kl. 12.20 var vi tillbaks på klubben igen och då hade varje ekipage fått två sökpass, plus att vi hunnit med och fika och snacka om hundarna. Det kallar jag effektivitet.

Första passet med Zico gick utan några problem, vilket ju kanske inte alltid är så bra när man är på kurs och ska försöka klura på de problem man har. Men jag behövde inte vara orolig, på andra passet fick vi se allt. Grunda slag, sneda slag samt något stopp, när matte försöker skicka där han tycker att han redan sökt färdigt. Men jag tror jag vann till slut

På eftermiddagen blev det uppletandeträning, med Bengt Hansson. Bengts filosofi var att alltid valla en hel ruta, men att lägga föremålen på en rad rakt ut. Hunden skall lära sig att den hittar föremål rakt ut framför föraren. Om den springer snett, så hittar den inget. Precis som Benny Steen lärde ut, så menade Bengt att man skall leka med föremålen, som hunden lämnar av. Först avlämning, sen kul lek, typ jaktlek, inte kamp.

Jag testade att leka med Zico och det verkar fungera bra. Han ökar farten hem och då blir det ju inget tugg. Väl framme hos mig, hoppar han nästan upp i famnen med föremålet. Problemet med leken är att förhindra att det blir kamp - han vill väldigt gärna slita och dra.

Ska testa detta framöver och sen får det bära eller brista på tävling!

På söndagen började vi med lydnad i hällande regn. Men när Anna L är i farten, så glömmer man bort att vattnet rinner ner i nacken. Jag har ju gått på kurs tidigare för Anna och vet hennes filosofi, vilket är väldigt nära Benny:s metoder. Grundövningar och ha kul. Kontrollera att en belöning verkligen är en belöning. Blir hunden glad när den får en torr frolic?

Zico och jag skulle träna inkallning med läggande, men av det blev inte så mycket. Zico vet inte var "ligg" betyder

Fast nu när jag tänkt efter lite, har jag kommit på att jag körde med fel belöning. Bollen är för stark för honom i detta läge - han liksom låser sig och blir stående i ett hukat läge. Tror det blir bättre med godis nu till att börja med.

På eftermiddagen bar det iväg till sökskogen igen och Zico fick nu ett lite "snällare" pass, så att jag slapp bråka med honom igen. Han skötte sig utmärkt. Vi hade lätt hunnit med två pass, men vi var alla rätt nöjda, så istället fick Mia, Dennis och Elin köra några slag, med sina "stackars vovvar", som suttit och väntat i bilarna i två dagar.

En riktigt kul och givande helg! Tack till alla berörda!

Igår var jag en sväng upp till Ronneby och föräldrarna. Zico och jag gick som vanligt en lång och härlig promenad i skogen Vi var ute i dryga 2 timmar utan att träffa på vare sig människor eller hundar. Väldigt avkopplande. Bilder kommer snart ...

Har världens "Ågren" idag - vill inte börja jobba på måndag. Det är så himla mycket jag skulle ha hunnit med, som jag inte blivit gjort. Bland annat har jag hur mycket bilder som helst, som jag tänkt att jag skulle laddat upp i album och få lite ordning på. Ja, ja - det får bli nästa semester

... men så tomt det är utan vår lille Nelle-man. Vi sörjer alla tre, var och en på sitt sätt. När jag kommer hem från något ärende, så hälsar inte Zico direkt på mig, utan springer rakt förbi och kollar vid grinden, om det inte kommer någon till.

Igår åkte jag till Djursjukhuset och hämtade hem urnan med askan. Nelson har nu fått en egen plats i trädgården, bland kärleksört, ölandssippa, och ros. Stenarna plockade Zico och jag från Lomma strand i onsdags.

2008-08-05
NELSON HAR FÅTT SOMNA IN

1994-03-19 - 2008-08-05

Idag kl. 16.00 somnade Nelson in i mattes knä, 14 år, 4 månader och 17 dagar gammal.

Den lugnande sprutan gjorde att han sov djupt och inte märkte när man injicerade narkosmedlet, inte heller märkte han att hans öra blev alldeles vått av mattes tårar.

Sov gott, världens bästa springer spaniel, Hallavaras Active Yankee alias Nelson Noslen, alias Nelle Pelle.

Nedan en dikt, som Kalle skrev när han gick i 4:an. Temat var VÄNSKAP.
Värt att veta är också att Nelsons bästa fyrbenta vän var en långhårig  dvärgtax vid namn Lottie

Hunden (människans bäste vän)

Han pussar min näsa
han biter i min hand.
Han kan inte läsa
och måste ledas i ett band.

Han rusar på ängen
så öronen de flaxar
han myser i sängen
och drömmer om taxar.

Han jagar en kanin
och gräver ett hål.
Han lånar bollen min
men gör aldrig mål. 

Han vill ut i ur och skur
men sen komma in igen.
Han är aldrig dum och sur
Nelson är min bäste vän!

Idag regnar och blåser det, men det gör inte så mycket. Hellre det än 30 grader varmt, tycker jag.

Bilen har kommit hem och jag är 4 000 kronor fattigare! Tändkassett var kass och fick bytas ut. Hade man varit lite kunnig vad gäller bilar, så hade man säkert kunnat köpa en sådan kassett för en tusenlapp och monterat in den. Men nu kan jag ingenting om bilar och då får man betala för den kompetensen, så är det.

Kalle har också kommit hem, efter 8 veckor i Europa. Vilken rolig resa de har haft - speciellt förtjusta verkar de har blivit i Sarajevo och Dubrovnik Mycket beroende på trevliga "juggar", som guidat dom runt.

P g a värmen så har det inte blivit så mycket träning. Men vi har hållit på lite med kryp- och "gå-sakta"-övningar. En och annan "dutt-övning" har det blivit på sena kvällsrundan.

I lördags gav vi oss iväg i arla morgonstund, för att gå på TL-kurs. Väl framme vid klubbstugan i Sturup, kände jag mig väldigt ensam, så jag ringde ansvarig och undrade om jag var på rätt ställe. "Har du inte fått mitt mail? Kursen är inställd!" Kul

Zico och jag åkte till Revinge och la ett spår, men det kunde vi ha låtit bli. Dum som jag var lät jag det ligga i nästan 2 timmar, så när jag släppte på Zico på spåret, fanns där inget spår längre. Vi försökte en liten stund, men till slut gav vi upp och gick till bilen  Synd, för jag hade lagt ett "roligt" spår, med serpentiner, tarmar och annat kul.

Det fick bli ett uppletande innan vi åkte hem och det fixade han bra, fast det gick lite långsamt både ut och hem. Kanske inte så konstigt i den tryckande hettan.

På lördagseftermiddagen hade vi fint besök från Schweiz, Erik (Kalles kusin) och hans två goa grabbar, Janosch och Finn.

Igår var jag duktig och klippte häcken - idag har jag träningsvärk i nacken och i händerna, så resten av det som måste göras i trädgården, får vänta några dagar. Men det finns annat kul att göra, som t ex rensa ur garderober och lådor.

Ikväll blåser vi nog ner till Lomma BK och tränar lite lydnad. Börjar få lite abstinens.